När jag har Madison på heldagar så är ett uppskattat förmiddagsnöje för lilla barnet och hundarna att gå upp för backen precis utanför huset upp en till liten liten skog på en liten liten kulle. där skulle alla förutom jag gladeligen spendera en hel förmiddag, så vad gör man inte för sina gullefjun! förutom all rök som låg över samhället så var det riktigt fint väder idag väldigt varmt och det gillas! vi kastade pinnar, grävde i sanden och sprang upp och ner för en trappa. hrmpf. mer än det så har jag inte gjort mycket mer än det vanliga, fixat med tvätt och disk som jag gör varje dag. jag och madison blev mycket oense idag också! hon tyckte att hon jättegärna kunde få dra Tessie (den lilla svarta) i svansen och tyckte det var jättekul när hon tjöt av smärta (emellanåt så är det seriösa fel på barn). Jag tyckte ju inte att detta var riktigt okej men Maddi vägrade lyssna hur många gånger jag än sa till henne, snällt men bestämt! hon visade inga som helst tecken på att sluta så jag praktiskt taget lyfte henne i ena armen och tvingade henne ut i trädgården och där fick hon sitta. Jag har egentligen ingen aning om hur man ska agera i såna här situationer, så jag gick på instinkt.. och metoden verkade fungera bra. givetvis blev hon ledsen, det blir alla barn som inte får som dom vill. men numera har jag lärt mig vad som är riktig gråt och vad som är fejk. och visst gav det bra resultat! hon kom så småningom in och vi var vänner igen, uppenbarligen. nu kanske det lät som jag ville skada ungen, men det skulle jag aldrig göra i hela mitt liv. men man kan väl inte vara kycklingmamma hela tiden...


då promenerar vi uppåt, mysdräkten på och ankan var med!



här ser ni all rök jag snackar om. det ser helt grått ut även fast det egentligen var klarblå himmel och jättevarmt i luften..

Ninja var ju med också! Familjens katt.