min allra bästa vän från Australien har precis åkt härifrån. behöver nog inte säga mer än att jag sitter i soffan och stirrar in i väggen just nu. tråkigt tragiskt tråkigt blä usch. jag ska bli ensamvarg så slipper man säga hejdå till folk. need I say more. det är bra konstigt att det är svårare att säga hejdå till folk man träffat här än vad det var att säga hejdå till min familj och mina vänner därhemma... kanske beror på att man inte vet om man någonsin kommer träffa de här människorna igen. de hemma, de finns ju alltid där i vått och tort. jag hade gett en miljon för att få vara hemma just nu, träffa alla, prata med alla. men nej, jag är fan inte klar här. och det är tur att jag har många fina vänner kvar som jag lärt känna, de får trösta mig ikväll..


farväl MR, eller nä. på återseende. tack för sex månaders fin vänskap. och tack för att vi åkte till Bali och tack för det mesta. gonna miss you. nu ska jag gå och lägga mig och sova till imorgon. ungefär.