I can't walk without your air in my lungs.

avslutat jobbet för dagen och det kunde inte vart mer passande väder än det här. regnandet har gjort mig mer deprimerad än vad jag behövt vara (tror jag) och nu när solen tittar fram på det här sättet så kan man inget annat än känna sig lite lycklig i alla fall. jag har haft jobbiga drömmar det senaste, jag får det när jag är orolig eller går och tänker på saker för mycket. sen går jag och tänker på drömmarna stup i kvarten och tror att de är på riktigt och då mår man åt helvette. men nu så! jag ska vara glad åt allt fint som jag upplevt hittils och hoppas på att resten av min vistelse kommer bli lika bra, alla behöver svackor ibland för att inse hur nöjd man egentligen är med livet. blir det inte som man vill eller förväntat sig så får man helt enkelt som Dana fint beskrev det kippa efter andan tills man en dag kan ta ett djupt andetag och känna att man lever igen.

min cykel är lagad och jag ser fram emot motion. har vart lite för lat på den fronten det senaste, jag måste ut ut ut och springa och gå och simma och ja allt. men nu måste jag ut i solen och skaffa fler fräknar. höres.



I miss you


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0