Sitter på Arlanda flygplats för tillfället. Fortfarande tom på känslor och en mage som är mer lik en ballong än någonsin. Jag borde ju utnyttja detta i alla satans köer, ”ursäkta släpp fram gravid snart förlösande kvinna”!

Skämt åsido. Första deletappen avklarad, den enklaste och kortaste. Eftersom jag knappt sov inatt så varken ser eller hör jag något, men skit i det. Jag har 10.5 timma på mig att sova mellan sverige och thailand. (förresten har jag bara fönsterplatser på alla flyg, hur bra är inte det då? Och ser jag rätt så ska jag åka med ett plan som har t v å våningar. Har aldrig hänt förut och för en flygfantast som jag är det här stort).

På hitvägen så hade jag allas vår egen Paolo Roberto på samma rad som mig, hade jag velat kunde jag tagit på honom. Men vafasen hade han trott om mig då? Jag fick nöja mig med ”se men inte röra”! Den där paolo, han ser lite lustig ut tycker jag och allt jag kan tänka på är Robinson och hur han säger LAG BRISE!  Under flygturen kom jag också fram till att vi svenskar är ganska äckliga egentligen. Jag satt jämte en kvinna med utländskt ursprung, vi fick frallor på flyget och tydligen så fastnade hälften av den mellan hennes tänder. Där satt hon med sin tandpetare OCH en servett framför munnen förmodligen för att hon uppfostrats att inte vara äcklig. En helsvensk hade väl knappast suttit sådär? Det tror inte jag i alla fall. Kanske att några gör det diskret, men denna kvinnan hade praktiskt taget både tandpetare servett och händer i munnen för att dölja vad hon gjorde. Det såg ganska kul ut, men kanske trevligare för andra. Hade jag fått något mellan tänderna så hade jag säkert inte ens tagit tandpetaren, jag hade stoppat in fingrarna i käften och vevat runt istället till allt skulle vara borta. Men för mig är det egentligen inget äckligt. Veva på till man blir nöjd bara! Men det måste ju se äckligt ut liksom…

Sen finns det även familjer och människor av alla dess slag. Givetvis så anser man alltid att man själv är perfekt.. för det är alltid andra folk som gör ”fel”. Eller hur? Att stoppa upp en hel kö för att man inte har passen uppe när man mycket väl VET att passen skall visas till exempel. Hur irriterande är inte det? Eller när en familj hysteriskt står och gnäller på varandra för att den andre sätter på en lapp fel på väskan eller att ingen av dem vill hålla handbagaget för att det är jobbigt för dem?  Sen finns det roliga familjer som klär sig i likadana kläder. Ett praktexempel stog en bit framför mig i den hära scanningkön. Pappan bar mörk blå jeans och illrosa pullover, likaså deras son. Mamman bar svarta byxor med en lite ljusrosare tröja oc hgiivetvis hade dottern liknande kläder. Så härligt för dem, de verkade gilla rosa i alla fall. Precis i detta nu så har jag en pappa och en dotter. Pappan ser lätt frånvarande ut medan dottern klänger på ryggstödet och försöker få kontakt med sin far. Får lust att gå fram och skrika mannen i ansiktet så han kan ta hand om sin irriterande dotter. Men han är väl för van för att ens höra henne.. vad vet jag!

Well well. Nästa gång jag skriver kan det hända att jag sitter i Australien. Eller så sitter jag i bangkok. Vad vet jag, på återseende. ciao