Jag sitter på tåget på väg till Luleå, till min "same" som morfar säger. jag kallar honom för min make jag.
För den som inte redan har förstått det så råder det kaos och oerhörd kyla här i landet, vilket leder till att mitt tåg numera är beräknat till strax över 3 timmar försenat. Det finns ingen att skylla på mer än vädret så det är väl bara att gilla läget. Jag har min kupé för mig själv numera, mina sängpolare gick av för att åka med buss vidare till umä (umeå ja, men det är roligare att säga uuumääää, det uttalar det verkligen så!) skönt att vara ensam, inte för att jag är folkskygg men jag slipper ligga i min säng längst upp en cm från taket och jag kan bre ut mig hur mycket jag vill. gratis kaffe fick jag också.

I alla fall så tänkte jag att jag skulle lukta gott, min parfymflaska fick för sig att inte samarbeta och på något konstigt vänster så fick jag för mig att liksom titta rakt in i spruthålet för att kanske se om det var stopp i den.
ni kan ju lista ut själva vad som hände. klantarsel. får bjuda en bild på min känsla i kroppen just nu. fin va!