say what what

Igår hade jag en jätteskön ledig dag. jag var inte hemma på hela dagen (okej halva kanske eftersom jag sov för länge men det får man när man är ledig på en måndag javisstjavisst). Jag traskade över till Steph och drog med mig henne in till stan för en kaffe och australiens största chokladkaka. den var enormt god, synd att man inte orkade äta hela och att min mage blev som en ballong - som vanligt när jag käkar för mycket, den blir enorm. det var kul att träffa Steph i alla fall, hon jobbar för mycket enligt mig. för mycket om man tar hänsyn till att hon lämnar Bunbury om 3 veckor. well well. inget att göra något åt. hur går det med mitt jobbsökande undrar ni, jodå. hade jag inte vart för lat så hade det gått bra :) men jag håller ögon och öron öppna hela tiden, så snart ska det väl hända något skulle jag tro. det är inte alls svårt att hitta jobb här, som jag sagt innan. problemet är att jag har Madison samtidigt. hade jag inte lovat att jobba hos familjen så hade jag mer än gärna stuckit iväg och jobbat på en vingård nere i Margaret River. men nu är jag här, och det är lika bra det!

gårdagkvällen spenderades på Wander Inn, det andra hostelet här i stan där Sibban bor. vi gjorde ungefär ingenting. så som det ska vara. vi spelade biljard och jag förlorade big time. tur att jag inte tar spel på allvar. snart kommer jag väl bli det eftersom MR själv tror han är världsmästare i allt.

Idag blir det först mys med Madison, jag vet inte vad vi ska hitta på idag. det är blåsigt ute och lillen fryser mest. Tv-tittande är jag trött på så vi får se om vi kanske bakar något. det gillar hon säkert. det blir städning av huset (plööh!! tur att jag fått "löneförhöjning"), det blir förmodligen städning av mitt eget rum om jag får tummen ur och ja. det är en helt vanligt dag här borta på andra sidan världen. life is good!




Det här är olivier från frankrike. han kom med något lustigt ölspel, är man backpacker så tager man vad man haver. dvs tre kapsyler. han är förövrigt rätt rolig, men hans kompis Mikel är nog den lustigaste mannen på hostelet. tyvärr har jag inget kort på honom, men han kan jag skratta åt länge.

Mi tahn sang någonting även kallad Jenny från Korea.

marlin och sibban. om man behöver så mycket kläder? jo, det är rätt kyligt så det behöver man. Det går ner till runt 5-10 grader på kvällarna vilket faktiskt är riktigt kallt. det har inte vart såhär kallt i Bunbury under en lång period på flera år tydligen. vintrarna består mest av regn och då är det inte så kallt. men nu har det knappt regnat alls och det är bara kallt och kallt och kallt. men tur att det inte blir kallare än så  här i alla fall. och dagarna är fortfarande riktigt varma emellanåt.

nej nu får jag väl ta hand om min dag. tjapps.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0