idag lever jag min sista dag som 20. tur att jag inte har åldersnoja än (ööh what jojavisst). det känns rätt fjantigt att ha panik för att man ska bli 21. så nu skiter jag i det och är glad istället, jag har ju trots allt 4/5 av mitt liv kvar. för jag hade tänkt bli 100 år.

Det är lika fint väder idag som igår och jag sitter ute på altanen i skuggan och lyssnar på musik och bara mår. njuter av allt härligt som finns i mitt liv. jag har redan glömt bort att Madison tog av sig sin fyllda blöja och kladdade ner hela sig för en timma sedan, och jag har glömt att hon höll på att strypa Tessie med ett rep som hon trodde var ett koppel också, och att hon ännu en gång ville hjälpa till att hänga upp tvätten genom att välta ut alla rena kläder på en blöt gräsmatta... ingen egentlig stor skada skedd och nu sover hon som ett litet frö i sin säng. Jag läntar otroligt mycket till på måndag. komma iväg lite från det här som numera är min vardag. och jag ser fram emot att få komma tillbaka och börja arbeta, tjäna storkovan för att sedan resa vidare till östkusten. det kommer blir bra, bara genom att tänka att det kommer bli bra tar mig halvvägs. I eftermiddag åker jag och Nicky och shoppar loss i mataffären för min BBQ imorgon, och om vi hinner ska vi även fixa mitt internationella körkort. innan dess ska jag inte göra något alls. jag ska inte ens städa. jag ska bara sitta här :)


hemma känns väldigt långt borta just nu. men visst saknar man det lite ändå!