Jag har inte så mycket att skriva nuförtiden verkar det som. sanningen är att jag har massvis att skriva, men det blir bara inte så att jag gör det. orsäkta maj! Jag tycker själv att så fort jag skriver så verkar jag klaga över något, som idag. jag ligger inne med feber och tandont (visdomständerna kommer sent för vissa :/ ) men det är inte så kul för er där hemma i vinterlandet att veta. så jag ska låta bli att göra ett deprimerande inlägg om det. en sak kan ni få veta, jag gick och la mig när jag kom hem från jobbet igår, kroppen tar tydligen stryk av att gå på värktabletter fyra dagar i rad och ignorera feber. jag sov i sträck från klockan halv fem till klockan 6 imorse. snacka om att jag borde ha en utvilad kropp. febern sitter där den sitter, men den försvinner nog efter en dg av att göra absolut ingenting.

den senaste veckan har farmen börjat återställa sig till sitt normala igen. inte fullt ut dock, många har fått stanna hemma flera dagar i veckan, men jag hör som tur är till de som får jobba. anledningen är planeringsfel och väderförhållanden. det har tydligen vart den torraste och varmaste våren på riktigt länge, och de säger att sommaren (börjar i december, shit redan december om en vecka) kommer vara en av de hetaste på länge. förlite regn och för mycket sol resulterar såklart i defeta grönsaker. så som torr brockoli som inte kan säljas, "bränd" sallad som inte går att säljas, "överväxt" selleri som inte går att sälja, blomkål som blommar 4 veckor gamla istället för att växa till 8 veckor gamla så de ska vara mogna = de går inte att sälja, Kål som bli attackerad av sniglar och andra äckliga djur så det inte går att sälja. ja ni hör ju, tuffa tider för farmarna, och stackars alla australiensare som inte kan ge sina barn tillräckligt med grönsaker...

annars så flyter livet på ändå. jag har inte drabbats av solsting då andra har gjort det vilket innebär att till och med jag kan lära av mina misstag. vi jobbar och sliter och jag har kommit fram till att handplantering inte riktigt är vad jag tycker om mest av allt här i livet. Idag måste jag ligga inne trots 29 grader så inte min feber blir värre, tackar den som upfann internet med hela mitt hjärta. jag har ett svensk hjärta vilket innebär att man får dåligt samvete om man ligger inne och det är strålande sol ute.. fast här blir det en annan grej. men ändå. det kliar ända ut i tårna, jag vill till stranden och bada. men nej. lyssnar på så hög musik som huvudvärken tillåter och försöker dricka flera liter honungsvatten istället.

nu ska vi se om jag har lite bilder att visa!


vårt fina fina hem.

Känguru. första bilden jag har på en vild känguru, men nu är till och med jag ganska "van" vid att se vilda kängurur. men de är fantasikt ståtliga djur. stora och starka, och grymma. men farliga också. den häftigaste gången var nog när jag och Jools en morgon väntade på att bli uppplockade av chefen så kom det en Känguru hoppandes på vägen bara några 50 meter från oss, stannade upp och stog och titta på oss ett bra tag. skitcool känsla, jag kanske redan har berättat det en gång med svårt att glömma!

äckliga spindlar har vi gott om. dock bara ett fåtal är giftiga!

Lite bilder från Sineads och Francescas Grillfest.

haha han i rött är Leo, en legend numera. En del Taiwaneser är varken bra på engelska eller på att tåla sprit. men han är rolig, och säkerligen farmens lataste arbetare. haha gud.

svårt att inte älska livet när man springer runt och fjantar sig i solnedgången som om man vore 10 igen