Jag borde vara back on track alldeles snart! Det har varit ganska så hektiskt att komma hem, många man vill träffa hela hela hela tiden. man ska ta vara på tiden man har, har jag hört och det försöker jag vara bra på. Jag har idag jobbat exakt en vecka, därför känns det som om jag varit hemma i över en månad.. fast det är faktiskt inte mer än 1,5 vecka. det är lite sjukt.. ska jag liksom anpassa mig till det här helt och hållet nu eller? hur gör jag egentligen? när ska jag börja tänka helt på svenska igen undrar jag, mitt huvud är fortfarande förvirrat. och när ska jag bli av med mina så kallade tvångstankar att "jag vill åka tillbaka NU helst igår". för jag känner mig så elak, jag vill ju umgås med alla små själar här hemma ett tag. titta på mamma och pappa så mycket jag vill liksom. fast när hjärtat säger till så står huvet still - eller något i den stilen.

jag ska helt enkelt försöka ändra inställning, som Hakuna Matata ni vet. efter en sisådär 14-15 veckor så åker jag faktiskt igen och vare sig det blir bra eller dåligt med saker då jag kommer tillbaka till australien så kommer jag i alla fall vara nöjd! och så kommer jag säkert få en slags tvärtom effekt och sakna mina människor som jag så gärna hade stoppat ner i resväskan och tagit med mig men som inte riktigt får plats..

man kan aldrig äta kakan och ha den kvar eller vad är det man brukar få höra?