det här har jag aldrig varit bra på. lär ta hela dagen...

en konstig känsla molar omkring i magen på mig. som vanligt när jag ska göra något. en blandning av nervositet och lycka och oro på samma gång. det är väl så det ska vara antar jag. lämnar vad som varit mitt hem ett par månader imorgon, mitt rum, mitt hus, min trygghet här borta. det blir sorgligt. sen jag flyttade hit så vet jag med all säkerhet att om jag inte bor så här nära havet när jag skaffar familj så ska jag i alla fall ha ett sommarhus som ligger såhär bra till. obeskrivligt vakert. jag har tur som får åka till ett sommarhus som praktiskt taget är byggd i en sjö, åh vad jag ska åka dit och hälsa på i sommar alltså. två sommrar har jag missat, det ska tas igen.

well det ar inte det jag skulle skria över huvud taget.  jag skulle skriva tt jag är mätt och belåten på Binningup nu, och defenitivt mätt och belåten på Galatis och mätt och belåten på att jobba 10-12 timmar om dagen.. ja ni fattar. australia here I cooome...


- vi hade megaavskedsparty för mig och Anna i lördags. några tappra själar varav en av dem jagsjälv dansade till solen gick upp. det var en kväll att minnas. tänk att över 30 personer fick plats i vårat lilla hus... grannarna var väl lagom glada över musiken som spelades lite för högt, vi andra var skitglada öer precis allting