nothing's gonna stop us now


gammal goding, genomlyssnad cirka 15 gånger under mina 20 timmar på tåget.

jag KAn

bilden jag lade upp för någon timme sedan var rätt ful. men ta det bara lugnt. jag kan vara normal också.







exemplariskt exempel på en bra utekväll...


förövrigt så fick jag en fantastisk nyhet alldeles nyss. Tåget är som sagt försenat, tåget var i Boden för tio minuter sedan och släppte av några folk. DÅ, när vi åker så tänkte jag precis att visst åker vi lite sakta... det är nämligen så att det åker ett ståltåg framför oss som har fått fel på hjulen. så vi tvingas köra i 30 km/h HELA VÄGEN TILL LULEÅ. Jag var glad över att det var 30 minuter kvar, det fick jag äta upp. det kommer ta en och en halv timma till. haha. det värsta är att det är sant...

det är ju rätt kallt också

Jag frös förresten hela natten. väldigt ohärligt och det har resulterat i lite halsont och snuva. Men det är bara något hittepå som kommer gå över snart. Jag kan tänka mig att anledningen till mitt frysande är det här:


det är alltså snö innanför rutorna. är detta ett vanligt fenomen? tror inte jag i alla fall.

nu är det bara en timma kvar till jag är framme,
chaffisen har alltså kört ikapp 1 timma och 20 minuter. duktig man det där!

tristess kan leda till smärta

Jag sitter på tåget på väg till Luleå, till min "same" som morfar säger. jag kallar honom för min make jag.
För den som inte redan har förstått det så råder det kaos och oerhörd kyla här i landet, vilket leder till att mitt tåg numera är beräknat till strax över 3 timmar försenat. Det finns ingen att skylla på mer än vädret så det är väl bara att gilla läget. Jag har min kupé för mig själv numera, mina sängpolare gick av för att åka med buss vidare till umä (umeå ja, men det är roligare att säga uuumääää, det uttalar det verkligen så!) skönt att vara ensam, inte för att jag är folkskygg men jag slipper ligga i min säng längst upp en cm från taket och jag kan bre ut mig hur mycket jag vill. gratis kaffe fick jag också.

I alla fall så tänkte jag att jag skulle lukta gott, min parfymflaska fick för sig att inte samarbeta och på något konstigt vänster så fick jag för mig att liksom titta rakt in i spruthålet för att kanske se om det var stopp i den.
ni kan ju lista ut själva vad som hände. klantarsel. får bjuda en bild på min känsla i kroppen just nu. fin va!








och så säger vi att från och med nu

eller kanske i alla fall. Jag ska försöka dra igång mitt bloggande så jag tar för vana att uppdatera så ofta som möjligt, så att de som är intresserade kan hänga med mig när jag är i Australien. du läste rätt. jag är på väg. biljetten är bokad och jag känner mig helt överlycklig men samtidigt livrädd för det. förra gången jag drog iväg så hade jag min bästa vän med mig, vem har jag nu? jag och mitt scitzofrena andrajag! Men givetvis kommer det gå hur bra som helst, med rätt inställning löser sig allt! såå. aussie, jag är på väg!


Australiendjur tro. spökdjur. skulle ge vad som helst för att hålla i en sån sötpaj.





Bunbury

Jag ska alltså åka till Bunbury, det tredje största staden på australienska västkusten (dvs inte i närheten av Sydney, Melbourne osv, hajar ni vart?). Mer än så vet jag inte just nu, inväntar med spänning på datum då jag ska få åka iväg. Jag avskyr att vänta, jag blir otålig och nedstämd och tror att allt kommer gå åt helvette så kommer jag sitta där med hela världen förfallen runt mig. Men det hjälper ju inte, så jag väntar snällt vidare och får vara nöjd med det "EXCELLENT!!" jag fick i senaste mailet från familjen jag kommer bo hos.

Jag känner att jag borde berätta om staden jag ska spendera mina tre månader i. Men det kan jag tyvärr inte. För jag har vart för lat och ointresserad för att ta reda på något. lat för att jag kanske är lat eller har för mycket annat att göra, onitresserad för att jag är rädd att bli besviken om det inte blir av. Genom bilder har jag i alla fall förstått att Bunbury består av: en sjukt lång strand, delfiner, klippor med stup på minst 10 meter rakt ner i havet, en fyr eller liknande som många besöker... jag hittar även bilder på tornados. tänk om jag skulle få uppleva en sån. usch.  men varsegod och njut av bilder på mitt blivande äventyr...




The Dolphin Center


 


Egentligen så har jag inte så stor koll på vad jag har gett mig in på som sagt. Men det är ju då som det brukar bli bra också. Till exempelvis Rhodos. Vi åkte iväg lite på vinst och förlust. men vi vann, jättestort. Hoppas på guldmedalj den här gången också...

 


värt.


retard

vem är ett retard undrar ni.
det är nämligen så att det är jag som är. Kändes som jag bröt hela magen alldeles för en stund sedan. Telefonen ringde precis jätteolägligt och jag flög upp ur sängen och fipplade in mig i sladden till datorn och på något sätt så snubblade jag nästan i luften, rejält. i ren reflex hävde jag ut armen för att ta emot migsjälv, men jag försvann in i min bokhylla och kraschade hela hyllplanet. bra gjort! tur att mina två (nya!!!) krukor som stog under inte tog skada. vurpan såg nog förövrigt ganska lustig ut. men det gjorde ont så skratta inte. vet ni vad min fader har mage att säga? "igår snubblade du ju på dammsugarn, ta det lite lugnt". jag är aldrig lugn. sådetså!

AtotheUtotheStotheTtotheRtotheAtotheLtotheItotheA!

Med en viss tveksamhet ropar jag hej och hoppar. Fick ett mycket positivt mail idag. Jag blev så glad så jag inte kunde sitta still. samtidigt vet jag att det är dumt att ta ut något i förskott eftersom jag åkte på en blåsning sist jag var med om något liknande. För den som undrar, så snackar jag inte helt osammanhängande utan anledning;

För mindre än en vecka sedan fick jag genom min syster och svåger reda på ett helt otroligt erbjudande. Erbjudandet innefattar 3 månader i Bunbury (Australien). Volontärarbete med delfiner och barnpassning ett par timmar i veckan. tjipp tjopp klax max, Jag behövde ungefär fem minuter för mig själv och mina tankar för att inse att jag helt enkelt inte kan gå miste om en sån här chans. Nu är jag på mycket mycket god väg att komma iväg. Behöver en sista ynka liten bekräftelse från familjen jag i så fall ska bo hos. Det som fick mig att fullkomligt sprudla av energi och förhoppning var den näst sista raden i mailet jag fick idag, om jag fortfarande var intressserad? tro fan att jag är det! :D ping åka til australien...

header på vift

Jag har faktiskt ingen aning om vart min header tagit vägen eller om det bara är på min dator den är helt väck borta off och försvunnen. Jag ska väl få den att dyka upp snart, förhoppningsvis...

bloglovin!

Jag har hajat det där med bloglovin!
Ett kanonsätt att följa favoritbloggarna, om man nu har sådana!
följ min vettja, inom sinom tid lär min blogg kanske bli lite mer intressant än såhär ...



bloglovin

.

vågar jag ens hoppas på att detta är sant?


RSS 2.0