Tredje dagen av farmarbete klart, och jag har hunnit bränna näsan och ryggen nu också. Men det gör la inget. Har sträckt armen eller dylikt idag. Kan inte vrida på den liksom, arbetsskada! Inte vet jag, eller så blir det så när man inte är van vid att skära brockoli en hel dag. Det är löning imorgon. Det känns fantastiskt. Det är bara för tre dagar, men så har jag jobbat 33 timmar på de här dagarna också så det borde bli ganska bra tycker jag. Vi får förmodligen söndag ledigt så jag kan åka in och säga hejdå till partypinglorna i stan (Bunbury). Usch. Ännu mer hejdå. Jaja. Jag borde ju vara van vid det här laget. Jag har börjat acceptera att jag bor i ett skithål, och att jag sover på golvet. det går fint, och det är inte så farligt som det ser ut faktiskt. Nu har ni inte sett hur det ser ut, men jag ska lägga upp en bild när jag är stark nog att ta fram kameran.

 

Såhär har och kommer dagarna se ut i stort sett: gå upp mellan 4-6 beroende på när man slutar. I regel kommer man hem runt 18. då duschar man, snackar skit, lagar mat och lunchlåda, sen sitter jag här ett stund och sen somnar man. Igår somnade jag runt halv nio. Man däckar så fort man stänger ögonen. Det är inte mycket fritid, men på något sätt så hatar jag inte det. Inte alls. Det är mycket taiwaneser och asiater. Men de är i överlag supergulliga och roliga, och de arbetar hårt som fan. Vilket gör att man är helt slutkörd runt lunch, men det är bara att bita ihop, dagarna bara försvinner. Jag hoppas min kropp blir van snart. För varenda del i hela kroppen värker. Skönt tänker ni, men det gör liksom ont. Jag kan som sagt inte vrida på min högerarm så jag vetifan hur det ska gå imorgon. Vi får se. Tur att jag inte gnäller i onödan. Fast nu hade jag velat vara hemma och få klaga av mig lite. Men men, det är samma för alla som är här. Alla blir trötta och varma och yra.

 

Och ja. För en gångs skull så dricker jag ca 2 liter vatten om dagen, om inte mer. Bra skit.

mycket farmprat. men just nu så händer inte mycket mer skoj ^^,

ja. har jobbat två dagar och det känns helt okej. kroppen är slutkörd och ryggen gör mer ont än vanligt och för att inte tala om ryggen. men det är sådär i början för alla kan jag tro. det går väl över efter en vecka eller två

alltså jag försöker och försöker. men internet vill inte visa er några bilder. inte för att jag tagit några speciella men.. ja, det tar väääldigt lång tid att ladda upp, och när man väntat vääldigt länge så bestämmer sig dongeln för att logga ut. så numera kommer det bli en tråkig blogg. utan bilder, och bara farmprat. KUL VA? :D

kom just på att jag inte alls börjar om 45 minuter. utan 1 timma och 45 minuter. jippi. kanske borde joina spindlarna och försöka sova en timma eller så. vad deprimerad jag blev. förresten en av mina drömmar handlade om att min mamma kom hit för att hjälpa mig att städa. förmodligen eftersom jag pratade med henne igår och hon sa precis det där. hon kom bärandes på en stor dubbelsäng fast med tre våningar och började helt maniskt försöka få in den i huset och jag gjorde allt jag kunde för att hjälpa men det gick inget vidare. inne i huset var det brakfest med massa personer som jag känner igen. och mamma bara städade och städade. sen blev jag väckt. men det var ju skönt att träffa mamma inatt i alla fall.

första natten. intryck: jag vill inte mer. det är extremt lyhört och jag har haft psykiskt sjuka drömmar, så det är inte så konstigt att jag känner ångesten komma krypandes. det första jag såg när jag öppnade ögonen idag var en stor härlig spindel på väggen. eftersom jag sover på golvet så är jag i samma höjd som dessa vänner. mysigt va. sen att jag blir väckt för att min roomie inte fattar att vi skulle börja olika tider är inte heller så härligt. och när man lämnar ett rum med en person som försöker sova så släcker man lampan.. eller? och man trampar inte omkring på sin roomies madrass bara för att den ligger på golvet. oooh, skönt att få slänga ur sig lite aggressioner. tack ska ni ha för att ni lyssna.

nu är det frukost som gäller. på en lång lång arbetsdag har vi en rast. lunchrast. uscha, nervös är jag också. borde inte vara det men nu blev jag jättenervös. wish me luck, mitt liv som farmare börjar om 45 minuter. undra om jag kommer överleva eller om jag åker hem om en vecka. återkommer med det. godnatt på er därhemma, gomorgon australia.

Så. Jag är utflugen och känner att jag landade sådär. Jag var varnad om att boendet skulle vara skitigt. Men att det skulle vara SÅ sketet är helt otroligt. Jag delar rum med en tjej som heter Jools som är schysst osv. jag ska sova på en madrass på golvet... ergonomiskt och härligt. Toalett och dusch är ungefär.. jätteäckliga. Tur att jag bodde sketet när jag jobbade på Rhodos, för annars hade ja fått spyattacker här. Jobbet börjar imorgon 6.45 och runt 10-12 timmar framåt. Förstår ni att det här är som ett slag i ansiktet? Från att bo med en fantastisk familj där jag varken behövt handla eller laga mat speciellt ofta, där det är fräscht och man kan gå på toa utan att dö. Men fasen, jag ska inte klaga utan att ge det en chans. Och jag kommer inte spendera mer tid i huset än då jag ska sova. För man jobbar äter och sover i stort sett och det är jag inställd på redan så nu får vi se om fröken Svantesson har det rätta psyket också. Har man en inställning om att man fixar allt så gör man det. Helt enkelt. Tack och hej. Och nej, ni får kanske inte några bilder på mitt rum eller vart jag bor. Jag vill inte ge min mamma en hjärtattack :)

 

internet fungerar sådär. efter försök på en timma gick det. vet inte hur det blir i fortsättningen. bara att hålla tummarna!

mitt rum är städat och väskan är packad. förstår inte riktigt själv hur jag kom upp imorse och gjorde allt jag skulle. men jag lyckades och jag är numera raderad härifrån i stort sett. det känns bra. lite ångestframkallande att lämna vad som vart 7 fantastiska månader. men det är dags nu. vi lär märka ganska snart om internet fungerar där borta eller inte. har möte med chefen runt klockan 2. spännande. om vi inte hörs på tre månader så är det för att internet inte existerar. haha hejs.

allt detta + mer ska ner i min ryggsäv var det tänkt. ehm, nae! jag behöver en kurs i backpacking-packning. någon frivillig? snälla.

här sitter jag och är alldeles svettig och äcklig. anledning: det är 50 grader ute vilket jag inte fattade imorse så jag tog på mig leggins och långtröja. hela Bunbury verkar ha ledigt (eftersom det är långhelg) och alla ska in i samma affärer som jag. Jag har shoppat upp hela min förmögenhet (okej det var inte så mycket men ändå!) så nu behöver jag veckans lön för att klara mig till nästa vecka. sen vettifan, förhoppningsvis får man lön varje vecka från farmen så jag kan klara mig. oroa dig inte mamma. Jag är numera en stor ryggsäck, en sovsäck, tallrik-bestick-mugg-kit, arbetsbyxor, arbetshandskar, stövlar, två luvtröjor, en annan tröja och två t-shirts rikare. nödvändiga saker som jag var i stort behov av då jag inte har med mig skogshuggargrejer. till och med jag inser att två luvtröjor var väldigt onödigt nu i och för sig eftersom jag kommer arbeta i 45 grader inom en månad... men jag tänkte inte så långt och de var billiga. får inte glömma att jag köpte internet, telefonkort, tops och andra nödvändigheter. förhoppningsvis får jag igång internet därborta, annars har jag kastat 400 kr i sjön. jag är inte alls säker på om det kommer funka eller ej. men det märker vi. det kommer inte bli lika tajt med uppdateringar förmodligen. men jag ska försöka. nu ska jag börja rensa min superhärliga garderob och sålla bort resten av alla grejer och kanske passa på att slänga alla byxor med hål i, eller alla tröjor som jag använt en miljon gånger sedan jag flyttade hit som tappat både färg och struktur.  eller så tar jag med mig allt det där och sliter ut det lite till på la farma. och vart ska jag göra av alla "finkläder", först nu fattar man att jag haft med mig onödigt mycket. måste säga adjö till mina älskade vita converse som knappt håller ihop längre. separaionsångest. jaja. hej då.

jag vet inte vad jag gett mig in på. Innan jag åkte hemifrån var jag inte inställd på det här riktigt, det var det nog ingen som var när jag åkte  förutom en jobbkamrat som hade "På känn" att jag inte skulle åka hem efter mina tänkta tre månader. Det blev som hon trodde och det är jag väldigt glad för. Jag har spenderat 7 underbara måndaer i Bunbury, i en familj som blivit som en andrafamilj här borta och som jag vet alltid kommer ställa upp för mig. det slog mig när vi var uppe på kullen idag att det fördmodligen vi var sista gången vi var där tillsammans, jag Madison och hundarna. allt blev så verkligt på något sätt, jag ska åka till en farm och jobba tio timmar om dagen 6 till 7 dagar i veckan och jag gör det frivilligt?! jag ska lämna mitt trygga fågelbo här. hoppa ut från det och se om jag lyckas flyga eller inte. men det känns faktiskt jättehärligt. men vad jag kommer sakna att bo här. vad jag kommer sakna att bo i Bunbury! dags att blicka framåt, tre månader på farm är vad som behövs för att få sitt andra års visum vilket jag är ute efter. jag är ganska säker på att jag kommer vilja åka tillbaka hit så fort jag kommer hem nämligen.  jag blir klar strax före jul och nyår och då skulle jag vilja resa längs västkusten, helst innan nyår eftersom jag vill fira nyår i Melbourne med en god vän. men det är bara planer och drömmar än så länge. det finns så mycket OM och MEN. så jag tar det som det kommer. min mamma är väl inte så glad (ingen i familjen eller släkten eller vännerna) över att jag kommer stanna mycket längre än väntat. men har man chansen så får man faktiskt passa på! jag kommer aldrig ångra mig, och hur mycket jag än älskar och saknar alla därhemma så är det här jag vill vara just nu! hade jag låtit saknaden få bestämma så hade jag vart hemma för längesedan. min familj och riktiga vänner kommer finnas kvar där för mig och det är det som är så himla bra.

nog om förvirrigheter. Jag firar att min sista dag som Nanny är över med Cola, ostringar och julmusik. (jag har en enorm förkärlek för julmusik och har alltid haft. ska bli fantastiskt med en jul med 35/40 grader)

YES! dom sa ja. jag ska flytta. på söndag. det känns jättekonstigt men jättebra. helt plötsligt har jag bara 4 dagar på mig att köpa grejer till farmjobb, köpa ryggsäck, packa, slänga saker, städa mitt rum, säga farväl till familjen och hundarna och mer och mer och mer. jag förstår nog inte riktigt att jag ska lämna det här som vart mitt hem i snart 7 månader. Men som jag sagt, det är på tiden. ska jag hinna med allt jag planerat utan att min mamma ska bli helt gråhårig (sagt av henne själv) där hemma så får jag sätta fart snart. det här blir bra. det kommer bli tre tuffa månader tror jag, mycket slit, mycket jobb, långa dagar och lite ledighet. men upplevelsen och erfarenheten gör det värt det. ska se om jag kan köpa ett bärbart bredband att använda där borta i skogen, för det finns inga datorer eller internet. vi får se. vad rörigt det här blev. men jag är lite rörig i huvudet just nu. snart sticker jag iväg på middagsdejt med Taiwaneserna och Elia. gott. hejs.

världens sötaste Korean har åkt hem. visst ser hon ut som ungefär 17 år, hör och häpna hon är 31 och sa åka hem och gifta sig och skaffa barn. det var jobbigt att säga hejdå till henne för hon var hemskt ledsen. jag som redan är dålig på att säga hejdå visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen. men det gick bra, hon kommer klara sig fint. men hostelet har förlorat sin lilla mamma som gillar att laga mat åt folk mitt i natten. Jag kommer sakna hennes helt otroliga personlighet och jag kommer aldrig glömma hur hon sa åt mickael att han är pervers häromdagen och jag kommer aldrig glömma hur ofta hon sagt att hon "envy you" för olika saker. haha gud, fina minnen fin människa!

när man haft världens sämsta dag så känns det bra att avsluta den på ett sätt som jag gjort. det verkar kanske konstigt men vad jag mår bra av är att lyssna på stenhög musik och göra precis vad som faller mig in. för att inte väcka resten av huset så resulterade det i städning av rummet och dans (någon slags dans i alla fall). känner mig helt fantastisk just nu. och den här låten har gått på repeat, verkar kanske lite fjantig men jag älskar den. den är fin. och sådär ska jag känna en dag.



alltså... inget college, ingen gammaldags bal eller så och verkligen inga hästar och inget vimseri. men annars så! och nä jag har inte slått i huvudet, jag lyssnar inte enbart på metallica. jag kan vara en mjukis jag också.

helgen var fin den. jobbig som vanligt för att jag jobbar tidigt och länge och envisas med att dansa tills klubbarna stänger kvällarna före. men som vanligt är det värt det enligt mig. blev inte mycket bildbevis, men här har ni litegrann mickael som helt plötsligt blev snäll och såg ut som en hund. ni ser Elia jag och Dana på Fitzys och jag är lika överdriven i mina gester som vanligt. sen kommer världens roligaste bild på Geomme och Anna men den är inte rolig för den som inte var med så ja. en bid på de två. sista bilden tycker jag är roligast. Olivier och Dana som är superkära och så ska jag komma in i bilden och vara med plus att jag ser mycket nöjd och mycket tipsy ut. självklart.

en timma på stranden och jag känner mig som en ny människa. nästan. det känns som om tiden rinner ur händerna på mig. Jag är fruktansvärt irriterad på alla farmar som finns trots att jag bara försökt med en. min inställning är helt åt skogen men ibland surfar man inte omkring på ett bananskal. tror helt enkelt att jag vaknade på fel sida imorse och sen har allt bara gått utför. men som sagt. börjar bli snäppet bättre och tur är väl det för det är inget skoj att ens titta på mig när jag är på fel humör. det har jag alltid fått höra att det ser ut som jorden gått under när jag är på minsta lilla dåliga humör. slutklagat. okej. imorgon blir det nya tag.

Det här skulle bli en fantastisk dag. istället sitter jag här och surar och det är världens sommar utanför.
anledning 1: farmjobbet var nästan kirrat, men bossen ringde är jag var hos doktorn dvs jag svarade inte och nu är hans telefon avstängd. tack för det
anledning 2: jag var hos doktorn för att kolla blodtrycket. Doktorn verkade trevlig, men nervös för han stammade hemskt mycket. det var svårt att komma därifrån för han erbjöd mig allt från lunch till boende som jag inte var det minsta intresserad av. ett plus var kanske att jag fick hela besöket gratis, men jag hade nog hellre skippat den obehagliga känslan och betalat för mig!
anledning 3: I bilen. jag ringer Nicky mycket fort för att kolla så hon var på sitt kontor. då hör jag syrener och ser massa blinkande lampor bakom mig. stoppad av polisen, håller på att skita i byxan och eftersom jag faktiskt inte visste att det är strikt förbjudet att prata i telefon när man kör bil här borta så var det inte så svårt att se oskyldig ut. en böter på 250 dollar ger dom dig om du pratar i telefon, men när jag nästan höll på att dö inombords så sa polismannen snällt att eftersom han vet att jag inte är härifrån så är det okej för denna gången. efter det vet jag inte hur jag kom hem för jag var fortfarande för nervös för att ens andas.

så den här dagen kan dra åt helvette. faktiskt.

kanske lite för glad, men visst har jag en ny fin klänning (egentligen en kjol men vad gör det när den kostade 2 dollar!)

Jag letade efter Madison i trädgården. jag hör att hon skriker "hiiiiiding" och får syn på hene såhär. dagens gapskratt och lagom bra gömställe.

leka med hundarna

sola

vila

försöka åka rutchkana!

varför lägger folk upp såna här bilder på facebook? och varför taggar dom en i bilden. ser dom inte att bilden är fruktansvärt ful? nog för att jag brukar vara sådär glad, men jag brukar inte vara så... grotesk förhoppningsvis. så nu undrar säkert någon varför jag lägger upp den här om jag nu tycker att bilden är så ful. men det ska jag berätta för er att det undrar jag också. godnatt

jag har inte själv fattat att det gått över ett halvår sen jag kom hit, men idag tog jag den här bilden;


jämför med bilden under som är tagen den 1 mars, andra dagen jag var här


hur mycket har hon inte växt? hon är ju ingen baby längre. jag får moderskänslor haha. ska mina barn också växa sådär snabbt så vill jag inte ha några. skämtåsido. det var allt jag hade på hjärtat.

jag kommer garanterat lämna den här underbara familjen och det här underbara huset innan september är slut. det känns sorgligt jobbigt skrämmande men faktiskt också helt fantastiskt. varför det undrar ni? har jag tröttnat? svar nej. men jag vill dra mig vidare innan jag blir för hemmastadd och innan det kommer bli allt för svårt att lämna OCh viktigast av allt. jag vill lämna familjen när jag känner att jag fortfarande trivs. det har ju vart tråkigt att lämna för att man är dötrött på det menar jag! så någon intresserad av att ta hand om världens goaste unge och volontära på delfincentret tro?

det här har vart världens längsta dag. Madison är sjuk och nu har hon säkert smittat mig för jag har världens huvudvärk, dessutom har hon tyckt om att leka med saker som man inte ska leka med idag. så jag är inte hennes favorit för tillfället heller. Vi sitter och tittar på Shrek som är världens bästa tecknade film(er) någonsin och det enda jag känner för är att lägga mig ner och avlida till imorgon klockan sex då jag har telefonmöte eftersom dagens telefonmöte inte blev av. sen vill jag åka och jobba, jobba och jobba. men det är mycket man vill här i världen. annars då, jag mår fint om man bortser från huvudvärken och så är jag i behov av mammas mat.

just nu vill jag vara ifred. det händer ju inte så ofta så jag får väl ta vara på det. hejs.

en av cellerna.

taggtråd och glas skulle hindra fångar från att rymma.

Fångarna var tvingade att spendera alla dagar utomhus, såvida de inte hade ett jobb. ca 1000 fångar var utan... har ni sett filmen Felon? gör det, då förstår man hur det måste sett ut på dagarna. i den här buren stog det alltid en polis och höll koll på vad som hände. de ingrep aldrig i något bråk eftersom de förmodligen skulle bli dödade då. det enda de gjorde var att skriva ner vem som bråkade och när det började och slutade. De fångar som straffades blev fastknutna med händer och fötter på en speciell ställning och blev slagna med en piska på ryggen. de berättade om en händelse då en fånge blev bestraffad med 24 slag. efter 17 slag avbröt doktorn (efter slag 3 är ryggen redan förstörd...) och för att undvika infektioner, men också för att göra det värre för fången så hällde man salt på ryggen och gnuggade in det. lagom skönt. fången togs till sjukstugan för att återhämta sig. när han var hyffsat okej så återstod fortfarande 7 slag.....


straffceller eller dödsceller. betedde du dig illa kunde de spärra in dig i de här cellerna i veckor. folk måste blivit psyksjuka där inne för de cellerna var klaustrofobiska!

rättsrum.

---

efter fängelsebesöket gick vi och åt fish n' chips på Fremantles populäraste resturang. mycket gott. alla australiensare har en förmåga att dricka kaffe till maten. det har smittat av sig..

sedan var det dags för hemfärd. Jag köpte en smoothie (tänkte enbart på Vickan under tiden jag drack den, hon är ju smoothiedrottningen där hemma :P ) och så får ni spana in mina snygga ringar.

idag då. ny vecka nya tag. ska börja med att gå ut och leka i solen. är inte på lekhumör alls. men jag kan inte sitta här heller. hejs.

Dagens höjdpunkt (förutom att jag hittade världens snyggaste ring på Fremantle market) var att gå rundtur i Fremantles fängelse. nu orkar jag inte riktigt dra hela historien men fängelset öppnade 1855 och stängde så sent som 1991, under denna tiden användes i stort sett samma metoder i slutet som i början. sista personen hängdes dock någon gång på 60 talet om jag inte minns fel. äsch, gå in här och läs om ni är intresserade vettja.


ingång till fängelset

nu skulle inte den här bilden vara här men det blev fel och jag orkar inte engagera mig riktigt. här är vi i mitten av huset där alla celler är. sammanlagt fyra våningar. det kändes som man stog mitt i en fängelsefilm, det ser exakt ut som på film.

om fångarna var tillåtna att få besök så fick de sitta på varsin sida om en glasvägg och prata i små bås. de hörde varande genom ett galler i nedre delen på glasrutorna.

Rum 1, fångarnas första syn i fängelset där de fick lämna ifrån sig alla kläder och värdesaker. dörren till höger leder in till duschrum nummer ett.

vaktplatser. enda ställena där de fanns vapen i fängelset. det innebar högrisk att ha på sig vapen nere bland fångarna eller i fängelset.


det här är ett av fönstren i fängelsets kyrka. titta där fönstret är "delat" och på den mittersta fönsterdelen så ser ni att man ser skepnaden av ett kvinnoansikte sett från sidan. En enda kvinna har blivit hängd i detta fängelset och det sägs att det är hon som avspeglar sig i rutan..

mycket allvarlig guide och kissinödig kille.



de här hinkarna var toaletter i cellerna och byttes endast en gång per dag. ända fram till då fängelset stängdes ner 1991 så användes dessa!


kommer mer uppdatering..

men vi var på ett museum i Fremantle idag, något slags historiskt sjöfartsmuseum. så fick man lära sig lite av den delen av historien också. sen att jag inte kommer ihåg vad holländarna gjorde eller vilken ö som blev hittad först eller hur skeppen var uppbyggda spelar inte så stor roll för mig!


det här är Leo och Angel. goa människor är det.

1,5 timma från Bunbury, utanför Perth ligger Fremantle. vilket otroligt fint ställe!

jag skulle testa min kamera och det resulterade i 14 såna här bilder..

och en sån här. göra grimaser på kort är nog medfött.
men vilken härlig kamera jag införskaffat mig!

eftersom jag inte är speciellt rik så blev det ingen cool canon superpowerdoubbleshot som man kan ha under vattnet och sånt. det blev en annan canon som kostade mig strax under tusenlappen, min boss fixade rabatt. han kanske har gått och blivit sjuk, han brukar inte vara sådär givmild. skämt åsido. ska vara mer förstiktig med den här kameran och inte tappa den i sanden... men jag och kamerar är som min bror och mobiltelefoner. de förbrukas ganska lätt! men min gamla goding har trots allt överlevt både en säsong på Rhodos och ett halvår här. inte dåligt det inte!

det är synd att min dator håller på att avlida också. för jag kan inte installera skivan som är till kameran på grund av att den dära cdgrejen inte får skivorna att snurra. jag fattar ingenting. det löser sig nog. ikväll ska jag dansa. med min nya kamera. hejdå.


så här ser den rackarn ut. inte så pjåkigt alls tycker jag!

hellålå. det är helt sjukt, man kan helt seriöst inte gå utanför dörren idag. det är så blåsigt och öser ner så mycket regn att det blir förknippat med fara för livet att gå ut. det är inget skämt. det har regnat konstant sedan klockan 12. det var precis när jag tänkte gå in till stan och bli av med massa ärenden som det började tokregna. jag fick stanna inne. jag väntar på bilen. Phil skulle komma hem klockan fyra så jag antar att han snart är här.. eftersom klockan är fem nu.

jag skrev med stephanie nyss. sa att jag skulle åka in till hostelet för "cocking and dinner". vad jag menade var att vi ska laga mat och äta middag ihop. det blev lite fel. haha

va var det jag sa! nu kom bilen hem. I'm off. ciao.

"när du sett två regnbågar vet du att kärleken är besvarad"

vilken tur jag har! kärlek som är så härligt för oss allihopa.
tittar ni riktigt nära så ser ni att det faktiskt är en dubbelregnbåge.
dubbel tur.

mer än så hade inte jag att säga för idag. nighty!

så fort jag lagt Madison för att sova middag så rusade jag ut i trädgården. det känns ungefär som svensk högsommar ute just nu. jävligt varmt så att säga. givetvis så somnade jag i cirka två timmar med ansiktet i solen, vaknade uttorkad och med en längtan att få komma till Sydney?! för jag drömde precis att jag befann mig i Sydney, har ingen aning om vart jag var men huvudsaken var att jag var där. nu vill jag åka dit! nu nu nu! dessa drömmar.

var iväg och campade igår. vilken minst sagt annorlunda kväll. det var väldigt kul och kvällen började med en fantastisk solndegång och sedan snackade vi skit framför brasan och avslutade med sandbrottning, afrikansk dans, en naken Mickael (som vanligt, han brukar få för sig att ta av sig kläderna när han är full. blir inte ens förvånad längre. den lilla hobbiten, tänk er själva en galen fransman på  1,50 meter som hoppar omkring naken liksom) folk badade och slutligen så har jag fått sand i min kamera så den är lite småtrasig. det var härligt att vakna upp till strålande sol imorse och käka bränd kyckling. allt har sin charm. till och med att sova direkt på tältgolvet var en upplevelse i sig. och det var ganska chockerande att vakna upp jämte en stor fransk galen tjej som gapflabbar åt allt man säger. det jobbigaste på hela dagen idag var när jag körde fast med bilen på stranden på vägen tillbaka idag. det måste sett rätt roligt ut att se massa människor ligga och åla jämte min lilla rav4 för att försöka gräva fram hjulen. det kom en man med en monstertruck efter ett tag som drog loss hela bilen och jag kunde köra mot jobbet. pjuh. what a weekend.


Buffalo Beach

Där har ni min Rav4 som jag kör runt med i Bunbury

hur fint?!

Wander Inns främsta kärlekspar kikar solnedgången.

vi var förresten en salig blandning denna kväll. här har vi fransk, australiensk, afrikansk. sen var det också en amerikan, en tysk, ytterliggare fransmän och så jag! härligt alltså.

haha denna tjejen alltså. helt galen.

dance dance.

jaa.. vad säger man!


det var några godbitar från gårkvällen där ja. nu tänker jag rivstarta veckan imorgon med att ringa runt till varenda farm jag kan få tag i. förhoppningsvis får jag tummen ur röven.

ellare malakas (sorry mitt grekiska ordförråd minns inte mer än så!). kvällen var för fin den. jag står i valet och kvalet om jag ska laga mat eller inte. jag är otroligt hungrig men har hört att man inte ska äta på natten. men hörrni, jag är n y k t e r. helt spiknykter. det trodde ingen va? bara jag! och trots det har jag haft en av de roligaste kvällarna hittils. om man bortser från taxikön som varade i cirka 45 minuter. det är nästan så jag önskar att jag druckit ett par glas (kanske 10 för att överdriva) extra så jag vart på samma nivå som de andra i kön.. godnatt på er

ska traska in till stan, gå till jobbet och be om ledigt imorgon kväll så jag kan åka och campa (håll tummarna för att jag inte blir en kebabrulle) och sedan vidare för avskedsmiddag. blir nog ganska lugnt för min del ikväll dock. jag vet att ingen tror på mig när jag säger sådär. knappt jag själv. men vi får väl se :)

Vi var på Kareokekväll på three monkeys igår. sist jag var där så var det sommar och i alla fall hälften av delfinmänniskorna var fortfarande här. Igår hann vi vara där i 20 minuter innan det stängde och jag hoppade mest runt med en väldigt feminim liten pojke, jag tror han måste vart 15 år och jag undrar hur han kom in. jag tror jag fick moderskänslor för honom för jag satte honom i en taxi så han kom hem hel i alla fall och så sa jag att han borde att vänta med att dricka alkohol tills han fyller 18 i alla fall. jag vet inte vad som flög i mig, stackars mina framtida barn jag kommer aldrig låta de gå utanför dörren om de ska bete sig på det där viset. det var min onsdagshistoria det.

Idag har jag vart ledig och i och med att det var molnigt ute så kunde jag med gott samvete ligga i sängen och titta på Heroes halva dagen. sen vet jag inte vad jag har sysslat med för helt plötsligt är klockan snart 23. jo, Jag hade faktiskt några vänner över hit på eftermiddagen. sålde smycket och blev 20 dollar rikare. det ni, jag är nya businesswoman! imorgon ska jag jobba på resturangen. det är lite smått ångestframkallande numera. men det finns folk som har det värre! till exempelvis dom som står och jobbar i chickenfactoryn 10 timmar om dagen och gör precis samma sak. de har bara två raster per dag också, sammanlagt 45 minuter. det får mig att tänka på hur bra man faktiskt hade det på DHL! och inte nog med att man har raster, man har goa arbetskamrater där också! hade någon som min chef jobbat där så hade han blivit mobbad tror jag. utkastad på grund av dålig attityd.

I'm off to LaLa-land. godnatt.


lite för glad kanske. men jag är väl bara lycklig.

the leafs turn green in the valleys arms. feel the smell of meadow and suffer. come on on our journey when the spring is coming. in the name of the spring.. to the edge of a golden bowl filled with wine. let's drink my friend, drink sun and suffer. cause the day is yours. far away from the town with the grey houses we're happy to go there. we follow the white band and meet new adventures together..

v i har spenderat förmiddagen uppe på kullen. ni ser alla sand på bilden där, de håller på att förstöra utsikten från vårt hus med att bygga hyreshus. det kommer inte bli helt fel att bo i dem däremot.



vi lagade till och med mat däruppe, och åt på stentallrikar. ibland önskar man att man hade lika bra fantasi som barn.

1 September. det är numera officiellt vår härborta och det kunde inte vart bättre vårväder än så här. skillnaden mot sverige under våren är väl att det känns mer sommar de dagar det är så fin som denna! ska ut i skogen och springa ikapp med hundarna. imorgon är jag ledig, då ska det tas tag i saker.


Ninja och Maddie häromdagen.